Nacka Konsthall Dieselverkstaden 2008
Koja Hur bygger barn kojor? Jag ser barn bygga och prova med kroppen de olika utrymmen som formas. De letar efter lämpliga material för att passa en idé som är i tankarna. Eller så kommer planen på rummet i samma stund som materialet påträffas. Barn bygger nya världar som befolkas av olika figurer, personer och roller som utspelas i olika tider. Det är svårt att se när någon leker. Om man inte är med i leken stör man. Leken vill inte observeras. Som vuxen minns man sin lek som barn. Men när man är vuxen ser man med den vuxnes ögon och medvetande. Leken är filtrerad genom en mängd erfarenheter. Barnets sinne och tankevärld är omöjlig att rekonstruera. När man stöter på en koja ute någonstans är det som spår med mer eller mindre bygge. Ofta hittar man saker som kan ha varit betydelser i leken. Snygga snören en flaska en burk. En eldstad, en bänk, stora pinnar, något utvalt och speciellt. Kojor är tillfälliga och ofta ömtåliga skapelser. De tar sällan hänsyn till hållfasthet och leksäkerhet. De är byggt av material som man hittar och ser möjliga användningsområden för. Materialet som finns till hands, den inre blicken och de estetiska preferenserna styr kojans form och funktion. Foto Olof Thiel